Devotchka

Djur är något av det bästa som finns. Det fattade jag redan när jag var liten.

- Jag vet! Vi leker att vi är apor! kunde jag entusiastiskt ropa.
Charlotta och Tove tittade skeptiskt på varandra och gick in och spelade Skipbo medan jag satt högst upp i granen och trodde att jag var Kung Louie.

Charlotta hade världens finaste hund, Justus. Jag kunde sitta i timtal och stryka honom över den lena pälsen medan Charlotta tyckte att jag var dödstrist. Jag samlade på insekter och smådjur. Räddade humlor. Hade en larv i en skolåda (Larry). En mus i garaget som jag la ut mat till. Sniglar i glassburk. Gråsuggor i fickorna och kopparormar i en hink bakom garaget (vi bedrev seriös ormavel en sommar). Jag har aldrig varit så lycklig som när jag fick en alldeles egen kanin - som förvisso var översexuell, skvätte kiss på allt som rörde sig och som passionerat började para sig med ens hand när man sträckte sig för att ta matskålen.