Devotchka

Det känns fortfarande lite konstigt att vara hemma. Jag försöker komma ihåg hur man är normal och svensk. Man börjar inte spontant prata med främmande människor. Man dansar inte för galet, skrattar inte för högt och får inga störda ryck. Framtiden är planerad. Verklighetsförankrade drömmar. Man tränar duktigt inför sommaren. Klär sig i lagom mycket färger. Går inte ut osminkad. Skämtar inte för grovt.

Eller också skiter jag i sånt och gör precis som jag brukar.