Devotchka

Jaha, så vad händer då.. Idag är den första icke-regniga dagen på sisådär 14 dagar. Solen skiner in genom fönstret och jag har de senaste tio minuterna försökt använda mig av ninja-fokus för att pricka den lilla ihoprullade pappersbollen in i ljuslyktan två meter bort. Jag tycker att det är viktigt att ta tillvara på sin tid här i livet.

Jobbet gick fint. Jag kände mig jätteprofessionell när jag strövade omkring i korridorerna i mina vita sjukhuskläder - hummade förstående när jag gick förbi patienter, bläddrade viktigt i några papper och nickade igenkännande "kollegor emellan" åt någon läkare som stirrade oförstående tillbaka (folk var helt enkelt inte imponerade.. kan ha berott på min lilla dinglande skylt där det stod: "renhold, assistent")