Mot Buenos Aires!
Imorgon är det stora dagen. Har panikhandlat det sista och paniktryckt ner det i en väska. Det ordnar sig, jag kommer att ha med det viktigaste i alla fall - Pass, Pengar och Piljett. Och mig själv.
Resrutten blir Argentina, Chile, Peru och troligen Uruguay. Jag kommer inte att ha någon dator med mig så uppdateringen här kanske blir lite sporadisk (för det har den ju inte varit innan....).
Om jag är nervös? JAG? En asavärldsvan, djävulskt skön och independent backpacker som JAG?!
Såklart inte.
Bara konstant kissnödig.
Jag lever!
Har knappt hunnit packa upp sedan Norge och nu packar jag igen. Sydamerika om ynka två dagar!
Resan hem från Bergen var minst sagt spännande. Först tillbringade vi två timmar på verkstan eftersom vindrutetorkarna pajade när det regnade som allra mest. Efter det fortsatte färden och det var en otroligt vacker rutt genom Norge, problemet var bara att vi fick köra i 70 hela vägen samt att det på många ställen var isiga vägar, 3 meter snö och typ storm så att hela bilen gungade och sikten var obefintlig. Vill man få adrenalinkickar utan att hoppa bungyjump eller fallskärm så är en bilfärd genom Norge vintertid att rekommendera! Vägarna är under all kritik. Jag var övertygad att vi skulle dö flera gånger.
Men fint var det:
Hejdå Bergen
Allting färdigpackat inne i bilen. Allt städande, putsande och fejande också klart. Dammråttor modell större präriehund borttagna. Och så vidare.
Vi ska upp klockan 4 inatt och bege oss härifrån... Beräknad ankomst till Stockholm - imorgon kväll. Men med en lynnig bil med pms och snöiga, förrädiska fjäll framför oss så kan allt hända.
Önska oss lycka till... Det kommer att behövas.
Städtants-Siran no more
Imorgon är det sista dagen på jobbet och jag har köpt med mig ett helt lass med avskedsgodis som jag och mina arbetskompisar på femte våningen ska kalasa på. Jag kommer att sakna allihop (förutom en dryg kärring som är rasist).
Det har känts så tryggt att vara städtant på sjukhuset. Så här har många dagar sett ut:
Klockan 7 kommer alla instressandes, man skiftar kläder och kutar mellan alla våningarna för att hitta moppar och trasor och fylla på städvagnarna. Morgonarbetet är bäst tycker jag. Då har alla sjuksköterskor möte och läkarna ser man inte spåret av. Då är det så skönt att gå i sin egna värld och låta moppen gå av sig själv... Vissla förstrött medan man städar kontor och korridorer. Allt är tyst och stilla och en svag kaffedoft sprids medan man ser regnet ösa ner utanför fönstrena.
Klockan 9 är det frukostpaus och då kommer städarna sömnigt släntrande med sina städvagnar och rykande heta kaffekoppar i nävarna (och är det fredag så festar man till med en "bolle" till kaffet). Sedan sitter vi i vår "böttekott"/städskrubb och myser och snackar skit. Man beklagar sig över allt från överfyllda avdelningar till snorkiga undersköterskor eller vädret - som allt som oftast är ihållande regn. Är det istället vackert väder så går det alltid att beklaga sig över att det är trist att vara instängd när det är så soligt ute.
Efter frukostpausen går alla och pysslar med sina avdelningar/patientrum och när en städare träffar på en annan städare i korridorerna så är det brukligt att man stannar och småpratar lite. Gärna viskande och konspiratoriskt angående de andra städarna. I all välmening förstås.
Under lunchpausen klockan 11.30 börjar alla prassla med sina smörgåspaket. Stämningen är ofta mer uppsluppen eftersom man inser att dagen börjar närma sig sitt slut. Man trasslar in sig i diverse märkliga diskussioner. Goda råd och små anekdoter utbyts. Vi har en trevlig halvtimme tillsammans och sedan börjar alla stånka när man ska behöva resa på sig igen.
Efter det går timmarna snabbt och innan man vet ordet av det så lastar vi av våra städvagnar och hojtar "HA DEET!", "VI SNAKKES IMORGEN!", "GO MIDDAG!".
Deppfettisdag
Har letat i hela stan efter en semle-jävel. Finns inte någonjävlastans. Norge är efterblivet. Och alla jävlar lägger upp bilder på sina semlor på Facebook och så ser dom så jävla lyckliga ut att man fan vill spy på dom. Hatar er.
Som tröst köpte jag tårta, Creme Brulee och dumleklubbor. Nu ska här frossas...
Namnam
Har övergett TV:n och fortsätter med städning och kladdkakebakning. Går förvånansvärt bra, allt tack vare kooooselig musik:
Söndagslunk
På fredag bär det av hem igen. Om bilen startar vill säga.
Dan och jag började packa och flyttstäda så smått men sen orkade vi inte mer så alla prylar ligger huller om buller medan vi softat i soffan, ätit turkisk peppar och kollat på snowboard-VM.
Det är faktiskt söndag, väldigt viktigt med vila och så.
Da place to beeeeee
I natt drömde jag mycket betydelsefull dröm. I drömmen fick jag nämligen i uppdrag att göra en mystisk resa till staden Pan Piro och det var av ABSOLUT HÖGSTA VIKT att jag inte fick glömma stadens namn. Så när jag vaknade så viskade jag upphetsat för mig själv "Pan Piro, Pan Piro, Pan Piro".
Jag kan dock inte minnas vad det var som var så speciellt med Pan Piro. Har försökt googla namnet för att se om det verkligen finns någon stad som heter så, men jag får bara upp en massa dejtingsidor och tvivelaktiga människor.
Synd. Hade Pan Piro funnits på riktigt är jag säker på att det hade varit en magnifik stad. Typ som Atlantis, fast bättre.
Mina somrar hos Mormor
Många av mina finaste barndomsminnen kommer från alla somrar uppe i Norrland med släkten och familjen. Dessa värdefulla fragment och hågkomster är i tryggt förvar i min minnesbank och jag brukar plocka fram dom när jag känner min nere. Här är några:
- När jag var jätteliten och det var släktträff i ett gigantiskt partytält i Mormors trädgård. Låten "Lemon tree" med Fools Garden spelades hela tiden. Massa glada norrlänningar, skratt, mygg och sommarkänslor. Och jag kände mig så himla speciell eftersom min (äldre och häftiga) kusin och hennes kompisar tyckte att jag var jättefestlig och hade mig som någon slags maskot, så dom busade med mig hela kvällen (attentionseeker).
- När min kusin Anna och jag som vanligt gick ut till bryggan för att fiska och vi hittade massa döda fiskar i vattenbrynet. Hon och jag valde ut den största gäddan och jag tryckte in fingrarna i ögonen på den för att få ett fast grepp (precis som morbror Ducke hade lärt mig) och så gick vi upp till Mormor och låtsades att vi hade fångat gäddan helt själva. Vi var så omåttligt stolta över vår "lyckade" bluff att vi inte såg hur alla skeptiskt och äcklade stirrade på den typ förgiftade fisken som luktade skit och var övertäckt av flugor.
- När alla kusiner lekte i boden och klädde ut oss i Mormors gamla kläder från 60-talet.
- Alla mysiga grillkvällar i solnedgången i Mormors trädgård.
- När alla kusiner var nere vid bryggan en kväll och "råkade" bada med kläderna på. Pappa fick springa och hämta oss. Mamma var vansinnig och vi var leriga och lyckliga.
- När jag och Anna var besatta i Sommarlovsmorgons tecknade "De vilda djurens flykt" och lekte rävar. Anna och jag var den röda, goda rävstammen (jag var alltid killräven för jag var hemligt förälskad i honom) medan Tove och Lisa fick vara den onda, blåa rävstammen. Ständiga gräsfläckar på knäna.
- Badminton på gårdsplanen.
- När vi gick till kiosken och handlade godis.
- Gosa med Evas och Duckes hundar (och hade man tur så hade någon av hundarna precis fått ungar). Jag har nog aldrig varit så genuint lycklig som när jag fick passa hunden Greta över natten och hon somnade i min säng hos Mormor.
- Smultronsaft och bullar som värmdes i solen.
- Lösa "Femmans" korsord i Allers.
- När vi gick ut på ängen och plockade flera hinkar med blommar, lade ut en matta på vägen och satt där och sålde blommor till förbipasserande.
Snart ere sommar!
Här i Bergen har trädgårdarna börjat fyllas av snödroppar, nästan all snö har smält bort och idag har det varit VÅR i luften. Görhärligt.
Typiskt
Läste det här i DN idag. Jag har ju alltid blivit retad för mitt långsamma lunk... Så, om jag har turen att bli gammal så kommer jag tydligen bli så dement att min hjärna kommer att kapsejsa, typ.
Stress
Om 10 dagar är jag hemma i Karlskrona. Om 13 dagar åker jag till Sydamerika.
Hur hade jag planerat det här igen? Ja, just det - INTE ALLS.
Brandbilsbruden
Ibland fantiserar jag om att sitta framför ratten i en brandbil. Då får man köra lite hur man vill och manövrera sitt gigantiska fordon vart som helst... Det ser så himla mäktigt ut, som idag till exempel- då en skrällande, beslutsam brandbil tvingade ALLA bilar på hela motorvägen att svänga in till kanten. Precis som med Moses när han så att säga delade Röda havet. Det var en vacker syn. Det var respekt. Det var azzcoolt.
Idag firar jag och Dan ett halvår ihop förresten... Vi firar med dajmtårta! YESSS!
Alla stjärtars dag
Jag har försökt bli lite mer huslig på senaste. Med blandade resultat. Idag, hjärtans dag till ära, lagade jag till exempel pannkakor till Daniel, snällt va? Han åt dom entusiastiskt, men det var tråkigt att dom var torra samt att grädden hade möglat.
Tanken var god.
Eller nä, tanken var egentligen självisk eftersom jag då i gengäld kunde tvinga Danbanan att kolla på min b-filmsfavoritrulle från när jag var liten:
FEMTE ELEMENTET! Bäst, bäst, bäst är Ruby Rhod!
Whitney Houston
Ja, det kom ju inte som en överraskning direkt... Men så himla tragiskt. Jag blir genuint ledsen.
Känns som att det var igår som jag och Tove studsade runt i vardagsrummet och mimade till Wanna dance with somebody. Eller alla gånger jag varit hemma själv och gjort effektfyllda tolkningar av hennes mest svulstiga ballader. Och Bodyguard, herregud... Hur många gånger har man inte gråtit en liten skvätt till den?
Världens mest fantastiska röst har gått i graven. RIP Whitney, hoppas du äntligen har funnit lite ro.
Just nu
Ooooops. Jag har visst inte duschat på tre dagar... Är jag äcklig då? Luktar lite lätt av fotsvett och mitt hår är fyrkantigt eftersom jag försökte göra någon skum tupering för att dölja hårets flåtighet (eller FLOTTighet som min stockholmskarl säger).
Jag har tryckt i mig 10 dumbleklubbor. Somnat och dreglat en stor fläck. Tänkt på Harold och Kumar-filmerna.
Dom är kul.
Merde
Nu ska den här Sirpan sova. Jag ska upp klockan 6 imorgon, bege mig till sjukhuset, torka piss och skit, moppa, tömma sopor, tycka synd om alla lungsjuka och vänta på att klockan ska ticka på.
Ahhhh
Brasan är tänd, tacogratängen är i ugnen och godispåsen tittar kärleksfullt på mig högst upp ifrån micron. Fredag!
Synd att jag jobbar hela helgen bara. Well well schmell.
Dagens hang up
Högklackade skor. Det måste vara den stördaste uppfinningen!? När man funderar på saken så ser det ju helt sinnessjukt ut! Hur tänkte man när man kom på det?
Jag gick bakom en med högklackar när jag skulle till jobbet i morse (en eloge till bruden, som stadigt stegade genom både snöhögar och isfläckar) och jag kunde inte sluta stirra på skorna. HELT SJUKT. Har ockuperat mina tankar hela dagen.
Om jag hade varit en främmande alien på besök här på planeten så skulle jag ba:
"Visst visst, spännande infrastruktur ni har... och samhällsuppbyggnad... naturen är verkligen speciell... MEN det jag undrar är: VARFÖR GÅR FOLK RUNT MED SMÅ KLOSSAR PÅ FÖTTERNA?"
Jodå så att
Daniel har köpt en hink. Den är svart och blank med fint handtag.
Daniel är omåttligt stolt över sin hink och går runt med den lite överallt. Han tycker mycket om att ha hinken på huvudet, men mest av allt tycker han om att titta på den och andas på den där den står på sin hedersplats i fönstret.
Balle
Sån himla suttig dag.
Det är slask ute. Mina strumpor är dyngsura. Jag har varit på sjukhusets tyngsta avdelning idag. Knäckte nacken när jag skulle lyfta en låda. Har tvingats utstå grälsjuka, bittra kärringar. Har tappat allt jag har tagit i. Ska ha mens. Ätit torra makaroner till lunch.
Återkommer när jag är muntrare...
Hehehehehehehe
Det hände en kul grej häromdagen förresten. Vi har ju inte använt dammsugaren alls alla dessa månader vi har bott här... På grund av att varken Daniel eller jag har orkat rensa dammsugarfiltret. Vi har sopat och skurat lite halvdant istället. Hur som haver, häromdagen tog Daniel sig i kragen och började rensa filtret medan jag slött tittade på. Följande monolog lyssnade jag till:
"Oj, kolla! Nu vet jag varför det har varit stopp i dammsugaren... En plastpåse har fastnat i röret här ju"
"Hmmmm..."
"Vilken konstig, slemmig påse"
"Det är ingen påse............"
Då visade det sig att Daniel stått och dragit i en gammal kondom. Förra ägarens kondom. Som legat där ett jäkla bra tag.
Jag skrattade så att jag nästan kissade lite i byxan.
Sämst
Jag känner mig värdelös. Har glömt att betala en massa räkningar, glömt att maila viktiga mail och glömt att ringa viktiga samtal.
Istället har jag:
1. Eldat i kaminen och suttit och tittat drömskt & gåtfullt in i elden (jag vill tro att jag tittade drömskt & gåtfullt, snarare var det väl så att jag med ett pyromanaktigt flin och obehaglig blick såg på när elden slukade vedbitar).
2. Ätit en halv kladdkaka och mått illa hela eftermiddagen.
3. Ätit på Donken så fort illamåendet gick över.
4. Sovit.
Och vad gör jag nu då? Jag är MEDVETEN om att jag MÅSTE betala räkningar, ringa och maila. Ändå pysslar jag med helt andra grejer.
Jag tar tillbaka allt jag sa om att det är bra att förhala saker.
