Devotchka

Imorgon är det sista dagen på jobbet och jag har köpt med mig ett helt lass med avskedsgodis som jag och mina arbetskompisar på femte våningen ska kalasa på. Jag kommer att sakna allihop (förutom en dryg kärring som är rasist). 

Det har känts så tryggt att vara städtant på sjukhuset. Så här har många dagar sett ut:

Klockan 7 kommer alla instressandes, man skiftar kläder och kutar mellan alla våningarna för att hitta moppar och trasor och fylla på städvagnarna. Morgonarbetet är bäst tycker jag. Då har alla sjuksköterskor möte och läkarna ser man inte spåret av. Då är det så skönt att gå i sin egna värld och låta moppen gå av sig själv... Vissla förstrött medan man städar kontor och korridorer. Allt är tyst och stilla och en svag kaffedoft sprids medan man ser regnet ösa ner utanför fönstrena. 

Klockan 9 är det frukostpaus och då kommer städarna sömnigt släntrande med sina städvagnar och rykande heta kaffekoppar i nävarna (och är det fredag så festar man till med en "bolle" till kaffet). Sedan sitter vi i vår "böttekott"/städskrubb och myser och snackar skit. Man beklagar sig över allt från överfyllda avdelningar till snorkiga undersköterskor eller vädret - som allt som oftast är ihållande regn. Är det istället vackert väder så går det alltid att beklaga sig över att det är trist att vara instängd när det är så soligt ute. 

Efter frukostpausen går alla och pysslar med sina avdelningar/patientrum och när en städare träffar på en annan städare i korridorerna så är det brukligt att man stannar och småpratar lite. Gärna viskande och konspiratoriskt angående de andra städarna. I all välmening förstås. 

Under lunchpausen klockan 11.30 börjar alla prassla med sina smörgåspaket. Stämningen är ofta mer uppsluppen eftersom man inser att dagen börjar närma sig sitt slut. Man trasslar in sig i diverse märkliga diskussioner. Goda råd och små anekdoter utbyts. Vi har en trevlig halvtimme tillsammans och sedan börjar alla stånka när man ska behöva resa på sig igen. 

Efter det går timmarna snabbt och innan man vet ordet av det så lastar vi av våra städvagnar och hojtar "HA DEET!", "VI SNAKKES IMORGEN!", "GO MIDDAG!".