Devotchka

Jag var inne och städade ett rum idag och började prata med en liten gubbe. Han visade sig vara en gammal råbarkad sjöman med ett passionerat intresse för svenska vissångare. Mitt i vårt samtal räckte den lille gubben upp handen, blev tyst i några effektfulla sekunder, harklade sig omständigt och brast helt plötsligt ut i sång. Han sjöng Evert Taube på svenska med en mörk och kraftfull stämma som genljöd i hela rummet.

Så där stod jag med moppen i handen, tittade ut genom fönstret på solen som sken bortom bergen och lyssnade på en gammal sjömans tolkning av Taube. Det var en fin stund.